Tummar kan stickas på två olika sätt. Antingen har stickar man en tumkil som bildas av att man gör ett antal ökningar från handleden och uppåt, eller också stickar man en rak tumme. Ett par fingerlösa vantar kan ha en liten tumme eller bara ett hål där man sticker ut tummen.

Hål för tumme

Ska den fingerlösa vanten bara ha ett hål för tummen så maskar man av enligt beskrivningen, i ditt fall 3 maskor. Efter avmaskningen fortsätter man att sticka tills man kommer tillbaka till det stället man maskat av. Där lägger man upp 3 nya maskor. På så sätt bildas ett hål där man kan sticka ut tummen. Tycker du att hålet skulle kännas lite sladdrigt så kan du virka en liten kant runt det.

Rak tumme

En rak tumme kan stickas på två olika sätt. Jag föredrar alt 1.

Alt 1

Ta av garnet och sticka in en tråd i en avvikande färg över de maskor där tummen ska vara, i ditt fall 3 maskor. Tråden behöver inte vara så lång, den ska räcka till dina tre maskor och hänga lite på sidorna. Sen fortsätter du att sticka klart vanten med det vanliga garnet. Tråden i avvikande färg syns som en liten rand. När det  är dags att sticka tummen, drar du bara ut tråden i avvikande färg, så bildas ett hål med öppna maskor eller öglor som du kan plocka upp. I beskrivningen brukar det stå hur många maskor som ska plockas upp. Man brukar plocka upp på över och undersidan av tummen samt ett par maskor på sidorna.

Alt 2

Sätt tummens maskor på en tråd eller säkerhetsnål och lägg upp lika många nya maskor som de på tråden på nästa varv. Plocka upp enligt beskrivning.

Tumkil

Stickar man en vante med tumkil så ökas antalet maskor från handleden och upp till tummen. Tumkilens maskor sätts på en tråd och nya maskor läggs upp istället för tumkilens maskor. Jag håller på och stickar ett par vantar där jag har ökar till 20 maskor i tumkilen och lägger upp 3 nya. En sådan vante blir bredare nedtill och smalare upptill, och får en form som påminner om handen.