Om det förvaras tätt i plast så finns väl risken att den möglar. Å andra sidan minskar förmodligen risken för diverse andra olika Skadedjur.

Jag har hört att plast ökar risken för pälsänglar och dylikt

Vanliga plastpåsar duger inte länge, de går sönder. På andra håll i världen är det populärt med genomskinliga plastlådor som har lock som knäpps på, typ Rubbermade. Det är viktigt att ullen är riktigt torr när man lägger in den annars blir det kondens. Om man verkligen vill ta kål på skadeinsekter så lägger man i en bit kolsyreis innan man sluter till locket, då kvävs de.

Plast är nog en väldigt bra förvaring om ullen är torr.

Tack för era svar!

#3 …på andra håll i världen… Det lät vist och avancerat! Jag såg genast för mig hur nomaderna i mellanöstern förvarar kamelullen. Fast de har den nog inte i plastlådor, så det måste vara någon annan du tänker på!

Vad lurigt det där med kolsyreis! Men jag har ingen sådan…

#2 Ja, det kan ju tänkas - om det finns skadeinsekter i ullen, så har de ju ett paradis där. Men om pälsen är helt fri från kryp, måste ju tät plast hindra dem från att komma in.

#1 Jag frågade en kvinna som tidigare, mycket bestämt hävdat att plast är skadligt, vad hon menat med det. Hon var inne på samma som du, att fettet i pälsen kan härskna och mögel kan växa om det inte är helt torrt.

Jag drar slutsatsen att man får välja - alla sätt har sina nackdelar och fördelar.

Pratade med min försäljare. Hon sa till mig att pälsänglar alltid finns i ullen de är svåra att bli av med. Ska man tvätta bort ja då tar man bort de nödvändiga fetterna i ullet. Så hon sa till mig att antagligen ha ullet i en tyg påse så att det blir luftigt eller ha det i en korg i ett hörn :)

Pälsänger, mal och andra otrevligheter finns där, javisst. Fett härsknar och ändrar sig så att det så småningom inte går att tvätta ut. Tänker man förvara ska man tvätta bort det försiktigt. Katt och kamel m fl har inte fett hår, däremot finns det smuts och skadeinsekter går först på otvättad fiber.

Det går att bli av med skadeinsekter genom att frysa ullen i 4-5 dagar, låta den ha rumstemperatur i några dagar och sedan frysa den i några dagar igen. Då har äggen som överlevde första omgången börjat utvecklas och stryker med i andra omgången.

Jag fick in mal i en liten påse ull, den stoppade jag in i mikron en kort stund. Det såg ut som fin sand i botten på påsen sen, alla äggen hade lossnat.

I spinnerier tvättar man bort fettet mycket noga och tillsätter sedan spinnolja. Hemma tvättar man inte så hårt, men vill man kan man skaka ihop vatten och olivolja och spraya på när man spinner.

#6 Alla spinnerier tvättar inte ur ullfettet, jag vet av erfarenhet att tex Madame Lutuss bara tvättar ullen med ljummet vatten för att få ur sand o skräp. Ullfettet finns kvar o ingen spinnolja tillsätts.

Ull som förvarats i plast blir "dö-ull" som det kallas. Vet inte vad det exakt innebär, men det är mycket svårare att karda o spinna den då.

# 6-7 Jag tänkte precis på Madame Lutuss garner när jag läste era inlägg, eftersom jag stickat en del av hennes lönspunna garner. De är så feta att det känns som om man har en fet hinna på händerna när man arbetat med dem. Underbart.

Kan man inte förvara ull konstant i frysen, innan man ska använda den?

Ojdå…har både min hund- o kattull i plast…men inte åtsnörda. Får omlokalisera!

plockar upp den här gamla tråden…

En anledning som jag har fått lära mig till att man ska förvara ull i papperspåsar e dyl är att ullen innehåller inte bara ullfett utan även svett som innehåller urinämne. Om ullen förvaras i tättförsluten påse eller för varmt så fräter det sönder ullen. Urinämnet och fettet förtvålas vilket minskar dels ullens elasticitet dels påverkar de små fjällen som sitter längs med varje hårstrå så att de inte hakar i varandra på samma sätt som annars. (Detta gäller fårull, som ju är mycket fet och ofta rätt förorenad, men även ullkläder, som man ju tvättat ur det mesta av fetter och annat ur.dFäremot vet jag inte hur det är med hund- eller kattull, de har ju inte alls samma spinn- eller tovningsegenskaper).

Hade samojedull i en plastpåse i garderoben i ett par år och inget hände med den, men den är ju väldigt ofet och ren.

Själv har jag en gammal amerikakoffert som någon en gång i tiden spillt brännolja eller nåt i så även om det är intorkat så luktar det fortfarande så att jag har inte fått några Skadedjur, trots att jag har både kardad, färsk och färgad ull i den. Peppar peppar…

Det har du rätt i, att svett i ullen nog kan skada en del. Fast djuren svettas ju inte genom huden, som vi gör, de reglerar temperaturen på annat vis, men lite kan ju finnas i ullen ändå.

Lägger med en bild på min vackra Hildur, det är ju hon som är föremålet för hela diskussionen… Hon heter Hildur, men ett litet barn kallade henne för Hindul innan han kunde prata som folk, och det tycker jag var så gulligt, så det använder jag som alias här bl a!
Den pojkens lillebror, 1½ år, kallar Hildur för ii-o. Också hemskt gulligt - när han säger det i alla fall.

Har du gjort nåt av ullen?

Själv har jag planer på hundullsvantar (mina katter är cornish rex, så det blir inte mycket till vantar där inte…) men har inte kommit längre än till ett nystan. då har jag kardat ihop med ca 50% finull, det blir helt fantastiskt, lite angorafluffigt efter tvätt.

Jag har två Lapphunds-halsdukar. De blir bara lurvigare o lurvigare, o är jättevarma o gosiga. Men; När de blir blöta luktar de våt hund. Och det luktar som alla vet inte direkt smultron… Halsdukarna är närmare tjugo år gamla nu men lukten ger sig visst aldrig. Så jag använder dem inte när det snöar ute.

Mina halsdukar är från garn från Madame Lutuss, bland de första jyckarna hon spunnit. Är ganska säker på att det är 80% hund o 20% lammull i garnet.

#13

# 14 Gillar som man säger på facebook. Jag samlar keeshondspäls.

# 14. Fördel vantar och sånt som man inte har så nära näsan, då .

Hej, förresten Parsley, såg att vi har flera gemensamma favoritsidor! Kul med en likasinnad! Har du några planer med din hundull?

Jag har ännu inte gjort något av kattullen. Köpt riktigt täta, fina kardor bara. Och så funderar jag fram och tillbaka om mitt första projekt ska bli vantar eller mössa. Tova ska jag göra i alla fall, för spinna kan jag inte. Vill lära mig och jag har tillgång till spinnrock, men det känns för dyrbart att öva på kattull eftersom det tar sådan tid att samla ihop tillräckligt mycket.

#17 Det är nog klokt att lära sig spinna med något annat än kattull.

# 16 Jag kommer nog att samla päls så länge jag har keesen och lämna in pälsen till spinning sen. Vid ett tillfälle tovade jag en nåldyna av avkammad keeshundpäls. Hunden tyckte inte om det, kan jag säga. Hon krympte till halva sin vanliga storlek och slokade med svansen (det är sällan hon "tappar" svansen, den brukar ligga på ryggen på henne).

Katt- opch hundull är vädligt svårspunnet, tycker jag, det vill glida och gå isär. Annars är det inte så svårt… Man kan mycket väl lära sig handgreppen från någon bok, så det är bara att spinna på! SJälv var jag sådär halvdålig och självlärd så jag gick på en helgkurs. Vet inte om det blev så mycket bättre, men jag fick lära mig spinna på slända också och det var kul.

Katt och hundull är rätt svår att tova med också, den vill liksom krypa ur och filtar inte på samma sätt. Men ordentligt uppblandad med får/lammull så borde det ju funka.

Jag har också en keeshond som jag samlar ull från. Hittills har jag spunnit garn som blivit till en mössa (se bilden!) och börjat tova ett par tofflor. Går riktigt bra att tova med den ullen, även oblandad. Däremot lite svårare att spinna än fårull, i alla fall om man vill ha tunt garn.