Om du googlar på MATTRASOR så kan du hitta firmor som säljer både varp och trasor. I ditt fall är det lättast att köpa en färdig varpfläta att dra på. Tyckte det priset du fått var ok.
Jag räknar på att det går åt ca 1 kilo trasor till varje kvadratmeter man väver. Om du väver tuskaft alltså. Kypert kräver mer trasor, dom mattorna blir tyngre och ligger stadigt. Lika så mattor i dubbelbindning. Rosengång drar ungefär som tuskaft om man bara gör några bårder och har bottnarna i tuskaft.

Fråga på om du undrar.

Lycka till!

Eftersom jag är fruktansvärt ringrostig på detta så vill jag kalla mig för riktigt nybörjare som fattar noll ;)

Jag antar att det är tuskaft det heter när man ska väva utan mönster? på två trampor? För såhär i början vill jag bara göra mattor i olika färger, typ 10 cm svart, 10 cm vitt osv.

Men eftersom jag inte vet hur lång remsa matt remsa det går åt att göra 10 cm sitter jag här lite otålig då jag inte kan planera i förväg hur långt trasorna räcker ;)

Låna STORA VÄVBOKEN av LAILA LUNDELL.

Där står det mesta man behöver veta. Det är nästan så att man inte behövt se en vävstol innan för att klara av att få till det med hennes bok!

Tuskaft är varannan över, varannan under kan man säga. Absolut det lättaste du kan börja med för att först principen. Usch, jag har hållit på så länge så det blir så svårt att förklara. Nästan så man måste vara med och visa!

Det här med åtgången av trasor om man väver 1 x 1 meter i fyrkant så går det åt ca 1 kilo trasor.Fram med vågen och väg!

Hoppas det  klarnade lite, lycka till!

#3

Vävboken av Laila finns redan hemma och genomplöjd ;)

Måste håll med om att det känns som att man kan allt utan att ens sett en vävstol, vilket var bra, för jag måste på med ny varptråd på denna.

Ja, jag tror det är tuskaft det heter som jag tänkte ge mig på allra först då jag är så ringrostig. Men jag försökte leta i boken efter trasåtången, och någon sådan hittade jag inte.

Nästa problem jag här är att lära mig vävstolsdelarnas riktiga namn om jag ska kunna göra mig förstådd ;)

Håller med, står tyvärr inget om åtgång av trasor i boken. Lite synd tycker jag.

Fast jag vävt i 35 år så kan jag inte rätt namn på alla delarna, tror inte det är nån katastrof. Känn inte så!

Bra att du har Lailas bok, den har jag som uppslagsverk. Helt underbart när nåt blir fel tex.

Men när du väl kommer igång så är det vansinnigt skoj!

Hej!

Att väva är riktig roligt, både kreativt och meditativt, tycker jag. Det är det som är viktigt, namn mm kommer om det behövs. Min egen vävstol står i nerplockad i boden sedan flera år dessvärre. Åtgång på trasor är lite olika beroende på om man väver mattor som är fint och hårt slagna, kanske med dubbla trasor, eller med enkla trasor till tunnare som löpare att ha på bord.

Jag kan tipsa om en vän till mig, Lena, som har Ateljé Vävglädje. Hon kan säkert svara på frågor om åtgång, varpa åt dig i bredder som du önskar- och även i färg som önskas. www.vavgladje.se

Pernilla

HU!

Har nu fått hem den, och ska försöka klura ut vad som är vad. Fattar inget av beskrivningen heller. Ser mest ut som en vedhög ;D

Det är inte så himla krångligt. Det blir säkert fel så du får flytta om nån gång, men man lär sej på det!

Är jag på rätt väg?

Visst ser det bra ut. Delarna är väl märkta så att det framgår vad som ska vaa på vänster resp höger sida också? Man bör montera delarna som de suttit tidigare.

Bra att du har boken av Laila Lundell. Sluta upp med "plöjningen" och läs långsamt igenom de sidor och titta på bilderna som visar vävstolens delar. När det gäller monteringen ges goda råd om hur man monterar ihop vävstolen och ser till att den blir rak och stadig. Efter en kort tids användning brukar man behöva se över och dra åt skruvarna ytterligare. Stabiliteten är viktig för att få rak och fin väv.

Lundells tips om solvning och uppbindning på fyra skaft och trampor till en första varp är också bra. Du kommer säkert att vilja göra annat än tuskaft på en så lång varp som 20 meter. Det är nämligen ganska mycket för att vara den första mattvarpen. Kypertbindning är kul att väva och ger stadigare mattor än tuskaft. Det är faktiskt lika enkelt och kan varieras också.

Lycka till och ha så kul!

#10

Hihi, jag har redan fått ihop den ;)

Har solven och slagbommen kvar, men det får nog vänta tills imorgon.

Men vad menar du med att 20 m är långt? Det är väl det kortaste man kan köpa?

En annan sak jag funderade på med solvningen. Jag vill ju ha tuskaft först att börja med. Men då räcker det väl med bara två st rader med solvöglor?

Just nu när jag packade upp den så sitter det 4 st solvrader, men det kan man väl inte ha till tuskaft?

Oj, jo visst kan man solva bara på två skaft, två rader med solv. Jag tycker personligen att det blir vickigt!

På sidan 71 i min bok av Laila ( kanske skiljer mellan upplagor ) finns en solvnota som det heter med 4 skaft. Sen när man ska väva så kan man antingen ha 1 skaft till varje trampa eller knyta ihop skaften två och två och trampa med två trampor.  Det står bra i hennes bok tycker jag!

Tycker inte 20 meter är så långt. Jag väver ju hyggligt mycket så jag brukar köra på 50 meter. Brukar väva flera olika tekniker dock, men man kan solva om och knyta å trampa på andra sätt. När jag ändå gör jobbet kan jag lika gärna dra på 50 meter.

Ja, jag hoppas jag har fått ihop den rätt, för beskrivningen fattade jag inte mycket av, utan jag fick ta mer hjälp av Lailas bok.

Men det ser då ut som att allt har hamnat på rätt plats iallafall. Lite trångt bara. Vet nån som inte blir glad vid hemkomsten av från jobbet bara :)

Slven var ett riktgt pillergöra :S Gav upp 1:30 i natt, så det blir väl ett kvällspyssel :)

Men jag fattar inte hur man ska dra varpen sedan. Tycker bilderna ser så tokiga ut. Men varje varptråd, ska de igenom båda solvögonen? (om jag nu bara använder två solvrader)

Det finns flera nyare vävböcker som också är bra. Många gånger förstår man bättre genom att få det förklarat av någon annan. Laila Lundell är gammal nu. Hennes bok är omarbetad av Elisabeth Windesjö i samförstånd med Laila Lundell. Elisabeth har jobbat som vävlärare på Handarbetets vänner i väldigt många år och har lagt till en del nyheter.

Trion Mariana Eriksson - Gunnel Gustavsson - Kerstin Lovallius har skrivit en rad mycket bra och pedagogiska böcker. Vävboken handlar om olika vävstolar, detaljer om arbetet hur man sätter upp en väv och om avslutningar som betyder så mycket för slutresultatet. Den behöver man bara ha.

Alla de här böckerna kan man låna på bibliotek och troligen fortfarande köpa i bokhandeln.

Du måste lära dig vad saker och ting heter, annars kan du aldrig slå upp det i en bok. Det du kallar solvrader kallas skaft. De består av två käppar, den övre håller överdelen på solvet och den undre sitter i nederdelen.

Ett solv har en övre hank, en undre hank och i mitten sitter ett solvöga. En varptråd går genom solvögat på bara ett skaft (utom i vissa komplicerade vävar), på de andra skaften går samma tråd mellan solven.

Hade du inte en kompis som kan väva? Kanske hon kan visa dig hur man gör praktiskt. Det kan bli för svårt att klura ut allting själv. Risken finns att du tappar lusten och det får ju inte hända.

Lycka till!

ja även om jag svor ganska duktigt vid ihop monteringen av den så är jag ända tacksam att jag gjorde det själv på egen hand; för det kändes som att det var nyttigt:

finns ju massor av böcker att läsa också och jag tror att jag lär mig allt eftersom jag håller på: jan antar att jag kommer stöta på fler problem på vägen; så jag kommer nog få till det tillslut hoppas jag :)

(mitt tagentbord har kajkat ihop så jag kan inte göra versaler eller punker :p )

Det var ett tag sen….

Hur går det för dej?

Jodå, det går framåt iallafal :) Snart klar med första mattan :)

Men jag tycker inte väven blir så tät som jag hade hoppats på. Märkte att tvättat tyg var mjukare och lättare att få tätt. Men en del av tyget jag använt var otvättat/oanvänt, och var sådär stelt som de kan bli. Och det är det som inte blir så tätt som jag vill.

Annars har jag väl justerat den och hållt på för att hitta en ställning som passar mig, upptäckte att vävstolar inte är gjorda för pygmeer ;)

Jag väver mattor med en 25 sked. Alltså 2.5 varptrådar på en cm bredd. Der gör att man får in mer trasor tycker jag. Men det vanliga är att man har en 30 sked. Ibland väver jag på 20 sked tom.

Alltid har jag två trasor, en trikå och en i väl tvättad bomull, lakan, gardiner eller så.

Trikån är mjuk och fyller bra, vävda bomullen hjälper till att strama upp trikån så man inte drar i den.

Varpen är dyr och med en glesare varp fyller man ut med mer trasor och kan slita på dom när man går t.ex.

Så, måste ju visa den absolut första mattan jag någonsin vävt som blev klar idag :)

Den ser lite sne ut på bilden, men den är, kors i taket, inte det ;)

Jättefin!! Va skoj!! Hoppas du fått smak på trasmattor nu!

Det var nabba ryck! Jätteduktigt! Intressant erfarenhet du fick av de olika trasorna. Gammalt och nött fyller onekligen bäst. Ett annat trick att få en tät väv, är att väva i exempelvis korskypert.

På bilden ser jag rak och fin stadkant. Inte kan du vara någon nybörjare väl?

#21

Tack tack :)

#22

Ja, det var riktigt kul att man såg resultat snabbt, det är inte som med en stickning heller, man håller på i evigheter och kommer bara en ynka cm ;)

Vad är korsknypert? Och jooo, jag är en riktig nybörjare skulle jag vilja säga, för det var som sagt hundra år sedan jag höll på ;)

Snyggt och kanterna tyder på att du vävt förr. Inte på länge kanske, men ändå.

#23 Det blir att ta fram med Laila Lundells bok igen. Där beskriver hon jättebra hur man solvar och knyter upp tramporna så att man kan väva i olika kypertbindningar i samma väv. Enkel kypert bildar diagonala upphöjningar i väven som på riktigt jeanstyg. Granska det på nära håll. Repa upp en bit sådant tyg, så blir det enklare att förstå bindningen. Det blir en tät och stadig väv, som passar bra till trasmattor.

Eftersom den diagonala kyperten vill dra väven lite snett, kan man växla efter några varv från kypert åt vänster till kypert åt höger. Då kan man passa på att byta färg på trasorna också. Ett jämt byte ger vackert zig-zag-mönster.

Korskypert kan jag inte beskriva i ord, men den växlar riktning hela tiden, så väven blir jämn och drar inte åt något håll. Därför gillar jag den varianten extra bra. Verkligen värd att prova i trasmattor.

¨Är det någon som vet var man fårtag på mönster till band till en delsbodräkt

#26

Biblioteket är det endda ställe jag kan komma på. Googla?

Annars kolla med hemslöjden i Hälsingland.
Nån konsulent i mjukslöjd….

Svensla Ungdomsringen, d.v.s. en grupp som dansar folkdans. De brukar ha bra koll på hur dräkterna skall se ut.

Hembyggdsförening i Delsbo borde också fungera.

Orginalband att och annalysera kopiera finns på Nordiska Museet samt troligen på lokala museum samt hembyggdsgårdar. Det finns en otrolig massa gamla band bevarade från dessa trakter.

Hemslöjdskonsulenten för Gävleborg borde kunna hjälpa till.

Svenska ungdoms ringen heter nu svenska folkdansringen (är medlem där) och band har jag att titta på eftersom farmor ch farfar har dräkten.

JAg fårförsöka ringa till forngården i Delsbo undrar varför vi inte gick in där när vi var där för en månad sen. Men men det blir nog bra så småning om jag bara tänkte i fall det fanns någon hör som gjort dem någongång.

nu har jag fått reda på vad det heter det jag söker är en solvnota

Eller vävnota med varpordning.

Solvingen för dessa band är enkel.

Även varpningen är enkel, att plocka mönstren är det som kräver lite mer ritjobb.

ok då ska jag ta med et band till mormor och se om hon kan hjälpa mig rita en sådan